Cykelbarhet, eller cykelvänlighet, beskriver hur inbjudande gator och vägar är att cykla på. Genom att kombinera vad vi vet om cyklisters preferenser med öppen data har vi skapat underlag till riktigt bra cykelkartor och planeringsstöd.
Cykelbarhet, eller cykelvänlighet, beskriver hur inbjudande gator och vägar är att cykla på. Genom att kombinera vad vi vet om cyklisters preferenser med öppen data har vi skapat underlag till riktigt bra cykelkartor och planeringsstöd.
Alla cyklister är olika, men de flesta föredrar cykelbanor före att samsas med bilarna. Och när cyklisterna ändå måste samsas med bilar uppskattar de flesta när det är få bilar som håller en låg hastighet. Det här och en rad andra uppfattningar om cyklisters preferenser ligger till grund för en unik och nationellt täckande cykelbarhetsklassificering.
Det finns flera syften med klassificeringen. Ett syfte är att göra en cykelkarta som till exempel kan användas i översiktlig planering eller för att hitta trevliga vägar att cykla på och undvika trafikfarliga alternativ. Det går också att enkelt se var cykelvägar saknas. I en stad bör gator som är olämpliga att cykla ha en intilliggande cykelbana helt enkelt.
En annan tillämpning är i trafikmodeller eller tillgänglighetsstudier för cykel. Detta eftersom klassificeringen försöker spegla vad cyklister har för preferenser och därmed kan bidra till transparenta och trovärdiga ruttningsutfall. Det är egentligen där som klassificeringen av cykelbarhet verkligen kommer till sin rätt, inte i karta. Med metoden blir det till exempel möjligt att jämföra var cyklister antagligen väljer att cykla med dagens förutsättningar med var de helst skulle vilja cykla om förutsättningarna var bättre. Det kan ge uppslag om var cykelvägar behöver byggas. Materialet kan även användas för att förbättra effektbedömningar och uppskatta cykeltrafikalstring.
Ett exempel på tillämpning. Mellan ett antal närliggande tätorter bör det vara möjligt att cykla då avståndet orterna emellan och befolkningsunderlaget motiverar det.
Den schematiska kartan beskriver ett exempel på tillämpning. Mellan ett antal närliggande tätorter bör det vara möjligt att cykla då avståndet orterna emellan och befolkningsunderlaget motiverar det. De smalare linjerna visar på kortaste vägen och de bredare på de vägarna som bara erbjuder en cykelbarhet över ett visst tröskelvärde.
Genom att jämföra hur långt det är att cykla närmaste vägen med den mest lämpliga vägen ur ett cykelbarhetsperspektiv framgår att cyklister i vissa fall får betydande omvägar. Omvägarna leder i sin tur till fallande intresse av att cykla samt att vissa cyklister antagligen gärna också genar på trafikfarliga vägar. Genom kombinera metoden en reseefterfråga utifrån befolkningsantal och avstånd går det också räkna ut vilka cykelvägar som borde byggas först.
Upptäcker du att något inte stämmer ska det i första hand felrapporteras till NVDB. I den bakomliggande algoritmen för att skapa klassificeringen görs nämligen ingen manuell handpåläggning, vilket betyder att felen måste rättas till i källan. Detta är till och med ett av syftena med projektet, att synliggöra NVDBs innehåll och brister så att den cykelrelaterade datan kan förbättras.
Cykelbarhetsklassificeringen är inte slutgiltig, utan en ansats där alla inblandade steg kan förbättras. Det pågår även en del relaterad forskning i ämnet. Om något skaver i själva algoritmen vänder du dig till Jonas Hedlund. Vi hjälper dig gärna med att genomföra analyser och deltar gärna i utvecklingsprojekt eller handleder examensarbeten inom området.
