Klimatets påverkan på vårt samhälle blir alltmer tydlig. På senare år har vi sett många exempel på extremväder som översvämningsregn, stormar och höga temperaturer. Konsekvenserna för samhället och enskilda individer har varit omfattande, med bland annat jordskred och vattenskador.
Det råder inget tvivel om att Sveriges kommuner behöver anpassa sig till nya förutsättningar, men hur ska en kommun gå till väga för att anpassa på rätt sätt? Karin von Sydow arbetar som översiktsplanerare på Tyréns och kommer dagligen i kontakt med de här utmaningarna. Här reder hon ut begreppen för hur kommunerna ska tänka och agera.
- Den första boxen att ticka av är inställningen. Klimatanpassningen är ingen isolerad företeelse utan det är ett arbete som måste finnas med i hela planeringskedjan i en kommuns arbete. Här handlar det om att vara proaktiva och göra analyser i ett tidigt skede. Översiktsplanen är ett utmärkt verktyg för detta för detta. För att det ska leda till konkreta åtgärder behöver översiktsplanen vara vägledande för det efterföljande detaljplanearbete ända fram till spaden är i marken.
Den 1 augusti 2018 infördes en ny reglering i plan- och bygglagen som ökade pressen på Sveriges kommuner att gå från ord till handling. Karin von Sydow välkomnar den här utvecklingen, och menar att många kommuner behöver bli bättre på att redovisa var det finns risk för skador som påverkar samhället. En bild som även bekräftas enligt IVL Svenska Miljöinstitutet senaste undersökning, som visar på en stor skillnad i hur långt kommunerna kommit med klimatanpassningen. Fler än hälften av de 194 kommuner som svarat på enkäten når inte upp till hälften av de 33 poäng som är max. 53 kommuner får till och med färre än tio poäng, vilket innebär att de knappt har påbörjat ett klimatanpassningsarbete.
- Vi behöver ett större fokus på förebyggande insatser, och fler kommuner behöver ta ett helhetsgrepp på klimatanpassningen. På så sätt kan vi minska risken för katastrofer vid de extrema väderhändelser som tyvärr kommer att bli alltmer vanliga i framtiden.
Vägen dit handlar om att skapa förståelse och ofta även ett nytänkande i kommunerna. Den politiska ledningen behöver övertygas och även sätta sig in i riskerna på ett bredare plan.
- Det handlar då inte bara om de direkta klimathoten, utan även om sekundära risker som skadeståndskrav, missnöjda kommuninvånare, och ett sargat varumärke. På så sätt förstår de att det här inte är kostnader, utan det är investeringar för framtiden och för kommunens långsiktiga ekonomi.
I samarbetet med en kommun gör Tyréns ofta en inledande kartläggning av befintliga risker för byggnader, vägar och annan infrastruktur. Underlaget används sedan i översiktsplanen för att beskriva skaderisker i den bebyggda miljön och för planerad bebyggelse, samt hur dessa risker kan minimeras.
Kungälv är en av de kommuner där Tyréns har involverats. Här har kommunen tagit fram en riskanalys med stöd av Tyréns, och med fokus på faror som översvämningar, ras, skred och erosion. Ett annat exempel är Lilla Edets kommun där vi har uppdraget att ta fram en översiktsplan som även innehåller en proaktiv klimatriskanalys.
Tyréns är ett innovationsdrivet företag där medarbetarna har möjlighet att lägga arbetstid på att utveckla tekniklösningar inom hållbarhet. Inom ramen för detta innovationsprogram har verktyget Skaye tagits fram, med syftet att beräkna effekterna av skyfall.
- Med Skaye kan vi analysera olika typer av klimathot och ge en tydlig digital överblick för våra kunder. Som exempel kan vi åskådliggöra risker för höga havsnivåer, skyfall eller värmeböljor. Erfarna och engagerade medarbetare inom klimatområdet, tillsammans med tekniska lösningar i framkant. Det här är en kombination som verkligen gör oss unika!
Läs mer om Skaye - en tjänst för klimatriskanalyser
