Att nyttja det som redan finns. Det är det mest hållbara enligt Johanna Alton, antikvarie och avdelningschef på Kulturmiljöavdelningen på Tyréns.
Som antikvarie handlar mycket av arbetet om hur kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader kan bevaras, användas och utvecklas för eftervärlden. Man kan därför säga att ett antikvariskt förhållningssätt är hållbart i grunden. När slumrande resurser aktiveras ökar också värdet på en fastighet.
– Det finns ofta väldigt hög kvalitet i det som redan är byggt, berättar Johanna Alton. Nya behov, krav och riktlinjer för byggnader och dess användning behöver inte per automatik innebära att man ska riva och bygga nytt.
När reinvestera och uppdatera är bättre än att bygga nytt
När en fastighetsägare ser över sina behov kan det uppfattas som enklare att riva en byggnad och bygga nytt. En nybyggnation kan garantera att tillgodose de behov som finns för den verksamhet som ska inrymmas, och leva upp till kraven på byggnader, när det gäller energieffektivisering, inomhusklimat och tillgänglighet etc.
– Att använda de byggnader som redan finns och istället arbeta med människors attityd eller om det behövs, göra vissa anpassningar istället för att bygga nytt, skulle vara oerhört mycket mer resurseffektivt och klimatsmart, förklarar Johanna Alton.
Det är inte bara själva uppförandet av en ny byggnad som Johanna Alton syftar på, utan även själva processen för att riva en byggnad. Att riva en byggnad medför en stor del av rivningsmaterial som ska tas om hand, vilket kräver transporter och utrymmen för slutdeponi av, i vissa fall miljöfarligt, avfall. Samtidig kasseras ofta material som skulle kunna återanvändas.
– Det är viktigt att man räknar på hela processen för både rivning och nybyggnad. Att kalkylen för rivning utesluter kostnader och belastning på miljön för transport och slutdeponi och att kalkylen inte räknar in den befintliga byggnadens värde i egenskap av redan byggd byggnad blir missvisande i jämförelse med en ny byggnad, säger Johanna Alton.
Johanna Alton menar dock att nyproduktion kan vara aktuellt när man utrett och förkastat möjligheterna att utnyttja redan befintliga byggnader på platsen. Men påpekar att man vid nybyggnad behöver göra detta med hänsyn till områdets karaktär och kvaliteter.
När underhåll är bättre än att byta ut
En vanligt förekommande problemställning som Johanna Alton och hennes arbetsgrupp ställs inför är exempelvis vid fönsterbyten. När en fastighet ska renoveras så ställs det krav på att uppnå kraven på energieffektivisering. Ett vanligt förslag på åtgärd är att byta ut befintliga träfönster. Ofta föreslås de att ersättas med, av leverantören så kallade, underhållsfria fönster som ofta är av exempelvis aluminium. Bytet ser därför ut som en engångskostnad och fastighetsägaren slipper därmed det löpande underhållet av fönstren. Det som däremot glöms bort är att begreppet underhållsfritt innebär att de inte heller kan renoveras. De behöver bytas ut helt och hållet vid slitage eller uppnådd livslängd, vilket är avsevärt kortare tid än för träfönster.
– När man väljer ett material eller byggnadsdel är det viktigt att redan här se till hela livscykeln för produkten, men även för byggnaden i dess helhet. Att byta fönster kan innebära lägre kostnader på kort sikt men kan i längden vara en dålig affär både när det gäller kulturmiljövärden och ekonomi, men även ur en hållbarhetsaspekt, förklarar Johanna Alton.
När det är hållbart och långsiktigt på riktigt
Intresset för miljö- och klimatfrågan växer sig allt starkare. Det är ett stort fokus på hur man kan bygga klimatsmart, där olika tekniker och material ställs mot varandra. Det har skett stora framsteg och medvetenheten i byggbranschen växer när det gäller detta.
– En äldre byggnad är per definition av hög kvalitet då den fortfarande står kvar, men är även ofta angelägen och har därför goda förutsättningar att fortleva. Genom att studera äldre byggnaders beskaffenhet kan vi få en vägledning till långsiktiga hållbara lösningar att ta vara på när vi gör våra val inför nybyggnad. Men det är något som inte alltid tas hänsyn till i det korta tidsperspektivet, när tidshorisonten sträcker sig till garantitidens slut och om man som fastighetsägare inte siktar på långsiktig ägande och förvaltning, säger Johanna Alton.
Johanna Alton menar att det genom långsiktigt ägande blir mer fokus på förvaltning redan i byggskedet. Vilket kan bidra till högre kvalitet och mer resurseffektiva lösningar.
– I en framtid kan detta förhållningssätt bidra till att vi i högre grad värderar och vårdar våra byggnader, vilket kan leda till att vi i river i mindre omfattning i framtiden. Då blir det hållbart på riktigt, avslutar Johanna Alton.
Läs om en lyckad ombyggnation i Kv Styckjunkaren i Solna
