Återbruk av byggnadsmaterial är inte en ny företeelse, utan kan egentligen härledas till de gamla timmerhusen som tagits ner, flyttats och sedan byggts upp på nya platser. Men återbruk är nu på agendan på nytt, och då inte bara användning av timmerstockar utan möjligheten av återanvända byggnadselement och byggnadsmaterial.
Utvecklingen inom återbruk har gått fort, och det ställs nya och höga krav från såväl branschen som från allmänheten. I takt med att utvecklingen fortgår menar Andreas Behm Fredin, divisionschef för Konstruktion och Installation på Tyréns, att det behöver finnas en ödmjukhet inför de frågeställningar som dyker upp, och ett gemensamt ansvar för att driva på utvecklingen.
– Alla i branschen och i politiken behöver ta ansvar för att ta del av och driva utvecklingen framåt. Det kan handla om alltifrån att anpassa regelverk för att kunna ställa om befintliga byggnader till annan verksamhet till att samordna logistikkedjor för att kunna återbruka det som rivs, förklarar Andreas Behm Fredin.
Det behöver finnas en ödmjukhet inför de frågeställningar som dyker upp, och ett gemensamt ansvar för att driva på utvecklingen.
En möjlighet som börjar bli allt vanligare är att kunna återanvända installationer som till exempel gamla ventilationskanaler, och inte bara byggnadsmaterial så som stommar och tegelstenar. Andreas Behm Fredin poängterar även att det, oavsett vad som ska återbrukas, behöver göras en grundlig inventering och kvalitetssäkring av materialet.
– Något som blir viktigt för våra konstruktörer är att kunna bedöma status av konstruktioner och installationer som ska återbrukas. Att inventera och se över befintligt material är en grundförutsättning för återbruk. Innan man dömer ut en byggnad eller byggnadsdel behöver man utreda alla möjligheter till omställning eller återbruk. Det kan både handla om gamla konstruktioner men även installationer som förutsätts vara förbrukade men som egentligen inte är det.
En genomgång och kvalitetssäkring av materialet är dock en tidsödande och ibland komplex uppgift. Komplexiteten har framförallt sin grund i svårigheten att få en uppfattning om kvaliteten på materialet och osäkerhet kring hur man på bästa sätt demonterar beståndsdelarna för att kunna återanvända dem.
I de fall det beslutas att riva en byggnad och bygga nytt bör man alltid gå igenom byggnaden grundligt för att möjliggöra återanvändning av delar av den befintliga byggnaden. Det kan exempelvis handla om att återanvända grundläggningen genom att till exempel bygga en lättare stomme i trä istället för betong.
– Med KL-trä har vi en möjlighet att bygga eller komplettera med en stomme som väger mindre, och det minskar behovet av grundförstärkning. Vilket innebär att man genom användandet av trä som byggnadsmaterial kan nyttja en annars utdömd grundläggning till exempel. Så tack vare trä som byggnadsmaterial kan annars utdömda byggnader få värde, avslutar Andreas Behm Fredin.
Ett hållbart samhälle kräver smart hushållning med befintliga resurser och byggnader. Genom att möjliggöra återbruk och ombyggnad av befintligt bestånd skapar vi en bättre morgondag.
Andreas Behm Fredin, divisionschef, och Lina Broström, arkitekt, delar med sig av sina perspektiv på återbruk av byggnader och material.
Trä har blivit allt vanligare för att möta klimatutmaningen. Tyréns har stor erfarenhet av att projektera stora träkonstruktioner, och vill bidra till att ännu fler vågar välja trä.